Det hjälper inte att bita ihop och köra på.

Mamma du blöder i ögat,  var det första sonen sa när vi vaknade på måndagsmorgonen.

Måndagen blev ingen bra start på veckan med sjuka barn hemma medan jag själv tillbringade dagen på vårdcentralen och kvällen på Ögonakuten på Mölndals sjukhus.

Blodrött öga, med värsta värken i höger ansiktshalva.
Har mått bättre.
Ögonläkaren konstaterade att ögat för övrigt såg friskt ut vilket var en stor lättnad.
Synen är viktig och är det nerverna som spökar så hoppas jag att jag får hjälp hos Neurologen.

Jag har levt med värsta värken runt höger ögat i många år, gått på utredningar, hjärnröntgen och medicinerats men inget har hjälpt när värken väl kommer.
Hortons huvudvärk blev diagnosen då för många årsedan och det som hjälpt bäst är syrgasbehandling men det gäller att komma iväg till vårdcentralen när värken är som värst och då vill eller kan jag oftast inte gå utanför dörren.

När jag för tio årsedan blev gravid slutade jag med medicinerna som hjälpte förebyggande,  men inte vid själva attackerna.

Så de senaste tio åren har jag lärt mig leva med smärtan för att få vardagen att gå ihop,  men nu är det nog dags att ta tag i välmåendet och söka hjälp.

Det hjälper inte att bita ihop och köra på.

Jag har värk just nu i hela höger halvan av kroppen och det känns verkligen inte bra.

Att inte känna igen värken jag är van vid det gör mig lite orolig.
När den tar en annan form och sprider sig och inte släpper.

Imorgon skall jag tillbaka till Ögonmottagningen och undersöka ögat ytterligare. Ögonläkaren ringde och ville titta närmare på synfältet och göra färgtester.

Blödningen och värken kunde ögonläkaren inte se något samband mellan och jag är som sagt tacksam över att ögat förövrigt såg friskt ut.

Värken vill inte släppa och dagarna rullar på här hemma. Värst är nätterna då värken blir värre när jag blundar och ligger ner.
Är väl som vanligt för ”upptagen” för att känna efter hur jag själv mår.

Denna veckan pausar jag från alla aktiviteter och så gott det går stannar jag upp och försöker varva ner så kroppen slappnar av,  men vad svårt det är.

image

Önskar jag kunde hoppa in i denna sötnosens kropp en dag och bara vägra gå framåt för det är så mycket skönare att bli buren.

Tusen tack alla fina för hälsningar och snart är jag på benen igen för jag vet som så många gånger förr att värken går över.

Kram kram

Postat med WordPress för Android

Advertisements

One comment on “Det hjälper inte att bita ihop och köra på.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s